HD 4391
HD 4391 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Fenix |
Rektascension | 00t 45m 45,5930 s[1] |
Deklination | -47° 33′ 07,1438 ″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,80 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G3 V[3] |
B–V | +0,64[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -11,4[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +183,99[1] mas/år Dek.: +78,81[1] mas/år |
Parallax () | 65,97 ± 0,39[1] |
Avstånd | 49,4 ± 0,3 lå (15,16 ± 0,09 pc) |
Absolut magnitud () | +4,90[5] |
Detaljer | |
Massa | 1,22 ± 0,04[6] M☉ |
Radie | 0,94[5] R☉ |
Luminositet | 1,01[5] L☉ |
Temperatur | 5 955[6] K |
Metallicitet | +0,01 (Fe/H) [6] dex |
Vinkelhastighet | 3,5[3] km/s |
Ålder | 1,2[7] miljarder år |
Andra beteckningar | |
CCDM J00458-4733A, CD-48 176, CPD-48 82, GJ 1021, HIC 3583, HIP 3583, HR 209, IRAS 00434-4749, 2MASS J00454561-4733072, NLTT 2525, PPM 305219, 1RXS J004545.4-473301, SAO 215232, TYC 8034-1159-1, UCAC4 213-000769, uvby98 100004391, WDS J00458-4733A, WISEA J004545.71-473305.8, WISE J004545.72-473306.0, Gaia DR2 4975284381907834880 [8][9] |
HD 4391 är en trippelstjärna[10] i den mellersta delen av stjärnbilden Fenix. Den har en skenbar magnitud av ca 5,80[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 66,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 49 ljusår (ca 15 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -11 km/s.[4]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan HD 4391 A är en solliknande gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G3 V,[3] vars spektrum visar en ovanligt låg nivå av beryllium, vilket kan vara resultat av någon form av blandningsprocess.[7] Den har en massa som är ca 1,2[6] solmassor, en radie som är ca 0,94[5] solradier och har ungefär samma som solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 6 000 K.[6]
Ingen exoplanet har upptäckts i omloppsbana kring stjärnan,[6] och den avger inte heller något statistiskt signifikant överskott av infraröd strålning som kan tyda på en stoftskiva kring stjärnan.[11] Den har emellertid två följeslagare som delar en gemensam egenrörelse genom rymden med HD 4391 som gör den till en trippelstjärna. Den första, en röd dvärg av spektraltyp M4, ligger med en vinkelseparation på 17 bågsekunder från primärstjärnan. Den andra är en stjärna av spektraltyp M5 med en separation av 49 bågsekunder.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 4391, 15 juli 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ [a b c] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ [a b c] Torres, C. A. O.; et al. (December 2006). "Search for associations containing young stars (SACY). I. Sample and searching method". Astronomy and Astrophysics. 460 (3): 695–708. arXiv:astro-ph/0609258. Bibcode:2006A&A...460..695T. doi:10.1051/0004-6361:20065602. S2CID 16080025.
- ^ [a b] Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Alan Henry Batten; John Frederick Heard (eds.). Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. University of Toronto: Academic Press, London. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
- ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/3583/hd4391. Hämtad 2022-01-18.
- ^ [a b c d e f] Santos, N. C.; et al. (July 2001). "The metal-rich nature of stars with planets". Astronomy and Astrophysics. 373 (3): 1019–1031. arXiv:astro-ph/0105216. Bibcode:2001A&A...373.1019S. doi:10.1051/0004-6361:20010648. S2CID 119347084.
- ^ [a b] Santos, N. C.; et al. (October 2004). "Beryllium anomalies in solar-type field stars". Astronomy and Astrophysics. 425 (3): 1013–1027. arXiv:astro-ph/0408109. Bibcode:2004A&A...425.1013S. doi:10.1051/0004-6361:20040510. S2CID 17279966.
- ^ HD 4391 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2022-01-18.
- ^ "HD 4391 -- Pre-main sequence Star". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-07-13.
- ^ [a b] Raghavan, Deepak; et al. (September 2010). "A Survey of Stellar Families: Multiplicity of Solar-type Stars". The Astrophysical Journal Supplement. 190 (1): 1–42. arXiv:1007.0414. Bibcode:2010ApJS..190....1R. doi:10.1088/0067-0049/190/1/1. S2CID 368553.
- ^ Beichman, C. A.; et al. (December 2006). "New Debris Disks around Nearby Main-Sequence Stars: Impact on the Direct Detection of Planets". The Astrophysical Journal. 652 (2): 1674–1693. arXiv:astro-ph/0611682. Bibcode:2006ApJ...652.1674B. doi:10.1086/508449. S2CID 14207148.